SOFFIAALEXANDRA

Hej där!

Det var ett tag sedan..

Jag har mått så himla dåligt på senare tid och har känt mig så vriden. Har jag inte gråtit så har jag sovit och sovit har jag knappt gjort. Jag har gjort allt jag kan för att försöka må bra och vissa dagar har jag misslyckats med det. De dagarna har varit jobbiga. Allt tog ju liksom en helomvändning för ett tag sen. Jag valde att ta vara på min hälsa för den hade körts i backen och trampats på. Jag har nu inget jobb att gå till för det var det som orsakat allt. Mitt jobb alltså. Det tar ju ett tag att hämta sig när man blivit verbalt misshandlad så länge som jag blev där. Jag vet inte riktigt vart jag hade varit idag om jag inte bestämt mig för att det verkligen inte höll längre, för det gjorde det faktiskt inte. Hur mycket jag än bollar fram och tillbaka med mina tankar så känns det på samma sätt varje gång att jag försökte och man kan inte göra mer än vad jag gjorde. Dock lovade jag mig själv och andra att hålla ut  tills allt var "fixat" men om jag hade gjort det så vet jag inte vart jag hade varit idag. Fast det känns som om jag gjorde det bästa för mig så känner jag mig besviken på mig själv, för jag trodde att jag var mycket starkare än så.

Jag har länge velat skriva av mig om allt det här men det tar väl tid innan man orkar att öppna sig, innan man orkar berätta och innan man orkar göra sig hörd då allt man vill är att kura ihop sig i ett hörn.

Man måste acceptera tillvaron och det tar en lång tid att acceptera att ens tillvaro när den ser ut som den gör för mig. Jag måste acceptera att jag inte är frisk.. Tills dess så får jag ligga i armarna på den jag älskar mest av allt och bli vaggad till söms, för ditt har jag kommit med min acceptans. Jag får vara ledsen, jag får må piss, jag får ta hand om mig själv, det får räcka från och med nu..

Tack 

Love u all 

/S